blotdjuren

Nu tror jag att romen kläckts. I vart fall ser det ut som om det hänger tomma skal kvar på glaset. En hel del är vita och är förmodligen obefruktade. Men sannolikt ligger de kläckta ynglen nedanför i sanden och än så länge oförmögna att simma. Törs inte göra vattenbyte fast det snart gått 1,5 vecka sen sist.

Det inköpta 150 liters är dubbelkollat vad gäller tätheten. Verkar ok trots farhågor. Det är nu inrett och placerat nederst i "hyllan". Där får tillsvidare Blålimorna och de nya fläckiga pansarmalarna bo. Malarna är inte helt tiptop och i synnerhet en av de kommer nog att stryka med. De andra två tycks hämta sig mer och mer.

Igår bytte jag 50% vatten i stora avkariet och jag höjde temperaturen till 26 grader från ca 20 -22 gr. Idag har Sajicparet börjat gräva under ett av keramikrören som trodde att de skulla använda.
Jag upptäckte vad de gjort genom att de slogs som bara den med den stor ancistrusmalen, vilket jag inte sett tidigare.

Mina plågsamt långsamt växande Mayae-svärdbärare är nu så gott som fullvuxna och flera är hanar. Det verkar som om de har en inbördes hackordning. Den "gamle" är störst och bestämmer över uppkomlingarna, han jagar alla och ifrågasätts inte (än). Därefter tycks hackordningen inte vara riktigt klar än. Häromdagen slogs två av dem så att jag funderade på att separera dem för att de inte skulle ha ihjäl varandra. Men de fick hållas och var sedan rejält luggslitna båda två. Det som imponerade på mej var att den ene är tydligt större än den andre, men den mindra gav sig jävlarimej inte. När jag senare återkom till akvariet tycks det ha varit klart och den större avgick förmodligen med seger trots den mindres enorma stridvilja.
En intressant iaktagelse är den storra skillnaden i storlek hos hanarna. Jag noterade detta första gången hos Johan och kan nu se samma sak i mitt eget akvarium. Jag vet inte om det beror på hur framgångsrika de varit i sitt födosök eller om det är en strategi.
En mindre fisk når nog könsmogen ålder tidigare än en större. Därmed kan den börja att föröka sig tidigare. Den mindre har svårare att hävda sig i nämnda hackordning och därmed förre chanser hos honorna. Däremot kräver den mindre mängder mat än den större och kan lägga mer tid och energi till att smygpara sig när den dominante hanen är upptagen med annat.

Nu kan jag se ruggigt små pansarmalsyngel kila runt på botten av det sandfria akvariet. Det är omöjligt att uppskatta hur många det är. Jag vet inte om alla är kläckta än så jag törs inte sänka vattenytan än eftersom en del rom då som sitter på akvariegalset då hamnar över vattenytan. Ska sänka vattnet för att lättare kunna utfodra dem med först infusorier som med artemia.
Jag försökte fånga dem på bild, men det gick knappast eftersom de är så j-a små och far runt som galningar på botten.